Musikåret 2014
Jag tänkte försöka mig på att sammanfatta hur musikåret 2014 har varit för mig. Vi kan ju börja med något så enkelt och konkret som de tio mest spelade låtarna på Spotify (du kan hitta din egen lista här)
- Nanananana – Sven-Holger Rosenvinge
- Fade – Sven-Holger Rosenvinge
- Bluebird – Sven-Holger Rosenvinge
- Paint it Black – Rolling Stones
- Men bara om min älskade väntar – Thåström
- Brev till 10:e våningen – Thåström
- Alla vill till himlen – Thåström
- Beväpna dig med vingar – Thåström
- När du gick med mig – Hökartorget
- Kort biografi med litet testamente – Thåström
Det verkar ju onekligen väldigt enkelspårigt, när man ser det på det här viset. Sven-Holger är en vän till mig, och hans musik är helt fantastisk. Att Paint it Black hamnar så långt upp beror nog på att jag lyssnade extremt mycket på den inför inspelningen av min och Simons cover, som du kan både se och höra här. Sen är det ju en hel del av min gamla husgud Thåström (som kommer till Falun i April)
Förutom Spotify så har jag upptäckt lite nya artister. I maj var vi till Stockholm Fields, och främst var det väl Metallica och Slayer som lockade, och de levererade självklart. Med Metallica by Request fick ju fansen rösta på vilka låtar som skulle spelas, och det blev en konsert med mycket energi. Men vad som överraskade mest var Ghost, som påstår sig vara utsända av satan för att samla själar med hjälp av kommersiell metal. Riktigt bra var de, och vilken show.
Trots att jag känner gitarristen Tobias Andersson sedan länge, vi började våra musikaliska karriärer ungefär samtidigt, på ungefär samma scener i Hedemora, och trots att jag har hört talas om hans band Me The Tiger länge, så var det inte förrän jag såg dem på Granny Goes Street i september som jag insåg hur bra de är. De spelar den punkigaste elektroniska musik jag någonsin hört, och gör det med sån energi och sån känsla att man helt sugs in. Helt fantastiskt, och Me The Tiger är ett band jag förutspår ett helt fantastiskt 2015 för.
Nästa upptäckt är också en gammal Hedemorabo, Börje Ahlin. Han har tidigare spelat tillsammans med Sven-Holger Rosenvinge i bandet Mandylon, men har under hösten publicerat några härliga gubb-punk-dängor på Youtube. Sånt gillar jag.
Kanske tycker du att det börjar bli lite tjatigt med alla före-detta Hedemorabor, men då ska vi bryta av med Mattias Kärvemo, som fortfarande bor i Hedemora. Han publicerade en låt på Soundcloud under hösten som jag verkligen fastnade för. En låt som enligt uppgift skrevs och spelades in tillsammans med Simon, Mattias lillebror, sent en natt efter en blöt kväll, när alla andra hade gått och lagt sig. Mattias har också en del andra låtar på Soundcloud, och de är helt klart värda att lyssna på.
Jag höll på att glömma, antagligen därför att det var tidigt i år jag upptäckte dem på en 30-årsfest i Bäsna. Gaspiller, som jag borde haft bättre koll på innan eftersom jag spelat med Jonas i många år i bandet Sverkers, som även om vi inte gjort något offentligt på 12 (?) år inte officiellt lagt av. Gaspiller har bra energi i sin trallvänliga punkrock, och de finns på Spotify även om de gör sig betydligt bättre live.
Sist, men inte minst, måste jag ju tipsa om två band som har en speciell plats i mitt hjärta. Till att börja med är det Eberhaardt, som består av fem elever från Lugnetgymnasiets musikesteter. Innan de tog namnet Eberhaardt gick de under arbetsnamnet ”mysbandet”, vilket beskriver deras musik väldigt bra. Här finns en video, från deras spelning på Hedemora Out N’ Loud.
Det andra avslutningsbandet är Shunk, en punktrio från Falun. Med mycket inspiration från band som Green Day, The Misfits, Ramones och The Clash kan det inte gärna bli annat än ett jävla ös. Bandet framför inte bara covers på låtar av sina favoritband, utan skriver också mycket bra egna låtar. Jag har hört ryktas om en demo, men inte sett något av den ännu. Även Shunk har spelat på Hedemora Out N’ Loud, och det finns en video här.